EHS-konsulten svarar: Hygieniska gränsvärden

Den här artikeln har översatts med maskinöversättning.   



I den här artikeln svarar vår EHS-konsult på vanliga funderingar kring hygieniska gränsvärden.


Vart ser jag någonstans om min produkt har ett hygieniskt gränsvärde och hur ska man tolka den informationen?


I avsnitt 8.1 i säkerhetsdatabladet hittar du information om produkten innehåller några ämnen med hygieniska gränsvärden (HGV). Det man bör vara uppmärksam på är att i en del fall listar leverantören gränsvärden från flera olika länder och det är då svenska HGV du ska titta på (nivågränsvärde för 8h - NGV samt korttidsgränsvärde för 15/5 min - KGV/KTV). 


Det händer ibland att informationen här är otydlig eller svårtolkad. En möjlighet är då att ta varje ingående ämne i produkten (se avsnitt 3) och manuellt kontrollera mot gränsvärdeslistan som finns i AFS 2018:1, vilken du hittar på Arbetsmiljöverkets hemsida, för att se om ämnet har ett hygieniskt gränsvärde och i så fall vilket. Observera att även övriga kemiska riskkällor, vilka saknar säkerhetsdatablad, kan innehålla ämnen med hygieniska gränsvärden. Ett sådant exempel är dieselavgaser. 

Om den kemiska riskkällan innehåller ett eller flera ämnen med HGV ska man enligt AFS 2011:19, 9 §, i sin riskbedömning bedöma om det finns risk att HGV överskrids eller ej. Bedömningen och skälen till denna ska dokumenteras. 


I de allra flesta fall kan man göra en rent kvalitativ bedömning. Om det t.ex. rör sig om en produkt som innehåller en låg andel av ett ämne med HGV och som används under en kort tid i en välventilerad lokal kan man i många fall anse det så osannolikt att HGV överskrids att en sådan bedömning kan vara tillräcklig. Likadant om HGV är väldigt högt eller om det enbart avser damm medan produkten är i form av ex. en trögflytande pasta eller i vattenlösning.


Om man inte känner sig trygg med att göra en kvalitativ bedömning, t.ex. p.g.a. att HGV är högt eller produkten används under lång tid är nästa steg att använda sig av modelleringsverktyg, där man genom att mata in information om ämnets egenskaper och användningen kan beräkna en teoretisk halt i luften på arbetsplatsen, som sedan kan jämföras mot HGV. Exempel på sådana modelleringsverktyg, vilka finns tillgängliga online, är t.ex. Stoffenmanager och ART (Advanced Reach Tool). Observera dock att verktygen har vissa begränsningar för vilka ämnen och situationer som går att modellera så man behöver då titta på det specifika fallet för att avgöra om de är tillämpbara. 


Om modelleringen visar att HGV överskrids är sista steget att göra mätningar på arbetsplatsen. Enligt AFS 2018:1 är arbetsgivaren skyldig att utföra mätningar om man inte på annat vis kan bedöma om HGV överskrids eller ej. Man behöver alltså inte göra mätningar för alla produkter som innehåller ämnen med HGV, utan enbart i de fall man inte kan göra bedömningen på något av ovanstående sätt. 


Artikeln uppdaterades senast: 2024-05-06




Även om ansträngningar har gjorts för att säkerställa noggrannheten, kanske denna översättning inte är helt felfri. Tänk på detta när du tolkar informationen.   

Innehållet i denna artikel är skyddat av upphovsrätt och får inte reproduceras utan tillstånd. © 

Hjälpte det här svaret? Ja Nej

Send feedback
Synd att vi inte kunde vara till hjälp. Hjälp oss förbättra denna artikel med din feedback.