I den här artikeln svarar vår EHS-konsult på vnaliga funderingar kring exponeringsregister.
Enligt AFS 2011:19, 41 §, ska arbetsgivare föra ett register över personer som utsatts för exponering som kan innebära risk för ohälsa i arbete med kemiska produkter som uppfyller kriterierna för att märkas med faroangivelse H350 (kan orsaka cancer) eller H340 (kan orsaka genetiska defekter) eller vid verksamheter enligt 38 § andra stycket (inkluderande bl.a. damm innehållande asbest, kristallin kvarts m.m.). Ett sådant exponeringsregister ska enligt Arbetsmiljöförordningen, 3 §, sparas i minst 40 år från den dag då exponeringen upphörde.
Fr.o.m. den 5 april 2024 utvidgas kraven till att omfatta även reproduktionstoxiska produkter, d.v.s. kemiska produkter som är märkta H360 (kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet). Ett sådant register ska enligt samma föreskrift sparas i minst fem år efter att exponeringen upphört.
Vid normal hantering ska de skyddsåtgärder som vidtas vara sådana att medarbetarna inte exponeras för nivåer som kan innebära risk för ohälsa. Kravet på exponeringsregister gäller alltså inte alla medarbetare som hanterar ovannämnda ämnen utan bara i de fall medarbetarna de facto exponerats för nivåer som bedöms kunna leda till ohälsa. Det kan exempelvis handla om olycksfall, utsläpp eller att en riskbedömning eller mätning visar att man historiskt inte vidtagit tillräckliga skyddsåtgärder, t.ex. att hygieniska gränsvärden överskridits, att man frångått gällande rutiner eller att ventilationen varit bristfällig.
Regelreferens: Ändringsföreskrift (AFS 2022:4) som träder i kraft den 5 april 2024.
Artikeln uppdaterades senast: 2024-05-06